Aktivitetsarkiv

Årsmöteshandlingar och kallelse kommer att skickas ut via nyhetsbrevet inom kort och dessutom publiceras här på hemsidan.

2023 21:e oktober (Stadsarkivet)

Ravensbrückarkivet – Tomasz Lesniak

Tomasz Lesniak (f. 1969) har studerat humaniora vid Lunds universitet. Efter avslutade studier har han anställts som redaktör på BTJ AB, där han bl.a. ansvarat för ett kvalitativt urval av både böcker och medier som sålts till de svenska folkbiblioteken. Sedan 2015 har Tomasz varit anställd på Universitetsbiblioteket (UB) i Lund, där han förtecknat dr Zygmunt Lakocinskis privata arkiv samt indexerat och digitaliserat utvalda delar av Polska Källinstitutets arkiv. Tomasz har även förtecknat Svenska Stödkommittén för Solidaritets arkiv och arrangerat en utställning om Solidaritetsrörelsens historia.

Tomasz Lesniak

2023 14:e september (På Zoom)

Fråga mentorn – Niklas Hertzman

Som traditionen numera bjuder inleds terminen med ”Fråga mentorn”. Man har tillfälle att fråga vår egen mentor Niklas alla möjliga kluriga, roliga och svåra frågor.

Mejla gärna dina frågor i förväg till niklas.hertzman@msff.se.

2023 25:e maj

Att släktforska i Finland – Marianne Jonasson

Marianne är född i Jakobstad som ligger i Österbotten Finland. Sedan 15 år lärare i släktforskning på Medborgarskolan i Stockholm och Lidingö. Grundare av svenska släktakademien. Stadig kontakt med sina kollegor i Finland. Det har hänt mycket inom den finländska släktforskningsvärlden de senaste åren.             

Att släktforska är en spännande och fantastisk hobby som sysselsätter allt fler människor runt om i världen. Och för oss som är födda i Finland eller kommit till Finland i forskningen är det en resa i historien i ett land men många olika förutsättningar och utmaningar för befolkningen

Det är bara 105 år sedan Finland blev självständigt.

Finland blev stegvis en del av det svenska riket från slutet av 1100-talet.

År 1809 förlorar Sverige Finland till Ryssland. Landet blev ett autonomt storfurstendöme, men där svenska lagar och svensk förvaltningsstruktur länge levde kvar. 

När du forskar under 1800-talet lever befolkningen under ryskt styre, och före 1809 under svenska lagar och förordningar. Nutidsforskningen efter 1917 ett land som är självständigt.

Men under hela denna tid såg kyrkböckerna likadana ur i landet. Att forska i Finland är att resa i ett land men många olika förutsättningar och utmaningar för befolkningen.

2023 22:e april

Skånska dialekter förr och nu – Mathias Strandberg

För mindre än hundra år sedan var Skåne ett lapptäcke av starkt särpräglade bygdemål vars nära släktskap med dialekterna väster om Öresund och på Bornholm var högst påtaglig. Idag kan den språkliga närheten till Danmark vara svårare att höra, men Skåne präglas fortfarande av en stark språklig identitet och stor språklig variation. Än hör man skillnad mellan Malmö och Helsingborg, mellan Göinge och Österlen och så vidare. Men vad har egentligen hänt under det senaste seklet i Skåne, språkligt sett? Vad finns kvar? Hur gick de viktigaste dialektgränserna inom landskapet förr och var löper de fram idag? I föredraget belyses frågorna med hjälp av ljudinspelade dialektintervjuer ur Institutet för språk och folkminnens samlingar.”

Mathias Strandberg

2023 30:e mars

Årsmöte + föredrag

2023 16:e februari

En berättelse om oknytt och lortatyg i Skåne – Per Gustavsson

När min anförvant dödade en drake och varför min mor inte badade i insjöar.

Per Gustavsson är sagoberättare, författare och en förgrundsgestalt i den svenska berättarrörelsen. Han har nyligen belönats med Lengertz kulturpris för sin senaste bok Skånesägner. Nu tar han åhörarna med på en sägenresa genom det skånska landskapet. Samtidigt lär vi känna människors drömmar och förhoppningar för inte så länge sen.

2023 26:e januari

Fråga Mentorn – Niklas Hertzman


Som traditionen bjuder, inleds också denna termin med en frågestund med vår eminente mentor, Niklas Hertzman.

Så här kommer ett nytt tillfälle att fråga vår mentor om kluriga, roliga och svåra frågor.

2022, 10:e december

Claus Lippold

Claus Lippold, 33 år bor i Skövde med min familj, sambo och dotter.
Jag arbetar idag som Privatrådgivare på bank. Hela min uppväxt och vuxna liv så har
det alltid funnits historia med i bilden. Framförallt den där ”lille soldaten i det stora
försvaret”. Genom min Far grundaren av det Centrala Soldatregistret Björn Lippold.
Min fritid handlar om mycket om dessa knektar där jag tillsammans med nuvarande
styrelse för soldatregistret hjälper till att besvara just dina frågor kring knektarna.
Mitt föredrag är tänkt att beröra just den där lille soldaten i det stora försvaret. Du
kommer få höra hur det hela startade för min pappa och hur han under sina 37 år vid
rodret för CS såg till att vi idag har en halv miljon soldater registrerade i registret. Jag
kommer visa dig som nybörjare och erfaren forskare hur du på enklaste sätt hittar till
oss. Samt söker i vår databas, bland de indelta soldaterna från det yngre
indelningsverket 1685–1901. Jag kommer berätta vad du får för information av oss.
Med ett antal exempel ur några soldat- och torpakter. Vem var han den där indelte soldaten?

2022, 14:e november

”Hugenotter” – Håkan Larsson

Jag upptäckte att jag var släkt med hugenotter i rakt nedstigande led men visste inte vad hugenotter var. Jag fick lite hjälp att hitta min ana och letade på nätet och hittade en enda bok på svenska, skriven av Fredric Bedoire, som jag kontaktat ett flertal gånger, men han vill inte föreläsa om detta.
Då tänkte jag att jag får göra det själv eftersom det också är min härstamning.
Hugenotter blev offer för regelrätta krig i Frankrike mot katoliker, och fick fly.
Jag ägnar mej mest åt deras liv i Frankrike och hur mycket de har betytt för
Sveriges utveckling på 16-1700-talet – något som är och var okänt för mig och många andra tror jag. Ni kommer säkert att känna igen både personer och byggnader.

Hugenotter var reformerta protestanter som blev förföljda och mördade i det katolska Frankrike och tvingades därför fly landet. Några hundra kom till Sverige under 1600-talet och början av 1700-talet. Hugenotter är ganska okända i Sverige, trots att de spelat en avgörande roll i svensk historia och utveckling. Om dessa och dess roll handlar föreläsningen, ett ganska oskrivet blad i svensk historia.

Håkan Larsson, Bild från SFD 2022

2022, 22:e oktober

”Över Östersjön – emigration från södra Sverige till norra Tyskland” – Katarina Möller

Katarina Möller från Karlskrona är sedan 10 år projektledare för en migrationsdatabas hos Blekinge Släktforskarförening. Hon berättar om sitt arbete med databasen och ger tips på hur man följer spåren efter försvunna emigranter på andra sidan Östersjön.

Katarina Möller

2022, 15:e september – Fråga mentorn – Niklas Hertzman

Som traditionen numera bjuder inleds terminen med ”Fråga mentorn”. Man har tillfälle att fråga vår egen mentor Niklas alla möjliga kluriga, roliga och svåra frågor.

Mejla gärna dina frågor i förväg till niklas.hertzman@msff.se.

Niklas Hertzman

2022, 19:e april – Patrick Svensson – Av jord är du kommen…

Det svenska jordbruket omvandlades radikalt under det som vi kallar den agrara revolutionen, en period som omfattar cirka 1750 till 1870.
Omvandlingen innebar såväl produktionstekniska, organisatoriska som rumsliga förändringar och medförde stora ekonomiska och sociala effekter för människorna som levde under den. Den här föreläsningen avser att redogöra för hur jordbruket såg ut före den agrara revolutionen, hur omvandlingen gick till och vilka effekter den hade på befolkningen och på samhället i stort.
 
Även om den agrara revolutionen omfattade hela det svenska jordbruket så fanns det stora regionala skillnader. Under föreläsningen kommer effekterna av omvandlingen i form av produktion, arbete, förmögenhet, ojämlikhet, levnadsstandard och boende tas upp för olika yrkesgrupper och sociala skikt på landsbygden (bönder, torpare, gatehusfolk, husmän, hantverkare, soldater, statare m.m.). Speciellt intresse läggs på Skåne.
 
Patrick Svensson är professor i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet och har forskat och publicerat mycket kring sociala, ekonomiska och demografiska effekter av förändringar i jordbruket, med speciellt fokus på Skåne.

Patrick Svensson

2022, 30:e mars– Årsmöte, inklusive föredraget om Skånehistoria och danska kungar – Alf Johansson

Spännande danska kungar. Vi tycker att danskar är jovialiska. Det är lite mer ”hygge” på andra sidan sundet. Gäller det också deras kungar? Det finns exempel på alla möjliga sorters danska kungar. Inte minst märkliga eller rent av tokiga. Det här föredraget kommer att handla om dem.

Alf Johansson

2022, 16:e februari – Patrik Persson – Vad gömmer sig i Region Skånes regionarkiv?

På Region Skånes regionarkiv gömmer sig mängder av personöden, inte minst från äldre tider. I arkivhyllorna går det att finna många personers skildringar från sjukhusen, sinnessjukhusen, behandlingshem, lantmannaskolor, regionfullmäktige med mera. Patrik Persson, arkivarie på Regionarkivet, kommer att tala mer om några av de berättelser som kan upptäckas i arkivet, samt den roll Region Skånes Regionarkiv spelar i att bevara en del av vår skånska historia och vårt gemensamma kulturarv.

Patrik Persson

2022, 25:e januari – Niklas Hertzman – Fråga mentorn

Som traditionen numera bjuder startar vi terminen med ett tillfälle att fråga vår mentor kluriga, roliga och svåra frågor. Maila dina frågor i förväg till Niklas eller ”ta med dem” till Zoom-mötet. Mail till niklas.hertzman@msff.se

Niklas Hertzman. Bild från HSBF hemsida

2021, 16:e december – Linda Kvist – ”Golden State Killer och andra kalla fall”

I april 2018 hölls en presskonferens i Sacramento i Kalifornien där en åklagare meddelade att man gripit en person som i allmänt tal de senaste åren kallats för The Golden State Killer. Under 70-och 80-talet utförde denne person hundratals inbrott, ett femtiotal våldtäkter och drygt 10 mord. Tillvägagångssättet för att till sist hitta den skyldige var banbrytande. Man laddade upp DNA från brottsplatsen till Gedmatch, en databas där släktforskare laddar upp sina DNA-resultat och kunde utifrån de träffar man fick i databasen ringa in en person som senare visa sig ha dna som matchade dna från några av brottsplatserna. Sedan dess har man i USA med samma metod lyckats med att få fram misstänkta i nästan 100 fall till, de allra flesta kalla fall. DNA Doe Project använder samma metod för att försöka identifiera kroppar där man inte känner identiteten. Här i Sverige har polisen även testat metoden i ett par fall, dels en oidentifierad kropp och dels i Linköpingssfallet. I det här fördraget tittar vi närmare på GoldenStateKiller fallet och några av de andra fallen.

Linda Kvist. Bild från hemsidan www.dnacoachen.com

2021, 18:e november – Torgny Larsson – ”Vart tog hen vägen?”

Att följa personer i kyrkböcker, databaser och register är viktigt av flera orsaker. Dels för att verifiera att det är rätt person/släkting, dels för all information som hittas under vägen.
Föredraget och exemplen handlar om ingångar till de olika arkiven och vad man
då kan hitta.

Torgny Larsson

2021, 21:e oktober – Annika Sandén – ”Livet under 1600-talet”

”Hur såg livet ut i byarna under 1600-talet? Hur försörjde sig människor i det svenska bondesamhället? Hur såg arbetslivet ut, hur såg årets rytm ut – och livets? Vilka umgängesformer fanns och hur möttes människor i vardag och fest? Annika Sandén samtalar om vardagens knot och helgdagarnas festligheter”
Böcker som Annika Sandén har skrivit:
Fröjdelekar: glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid
Usla, elända och arma: samhällets utsatta under 700 år
Bödlar: liv, död och skam i svenskt 1600-tal
Missdådare: brott och människoöden i Sverige omkring 1600

2019 tilldelades Annika Stora historiepriset.

Annika Sandén. Bild från hennes hemsida www.annikasanden.se

2021, 16:e september – Niklas Hertzman – Fråga Mentorn

Som traditionen numera bjuder startar vi terminen med ett tillfälle att fråga vår mentor kluriga, roliga och svåra frågor. Maila dina frågor i förväg till Niklas eller ”ta med dem” till Zoom-mötet. Mail till niklas.hertzman@msff.se

Niklas Hertzman. Bild från HSBF hemsida

2021, 27:e maj – ”Vykort, fotografier och litteratur om Malmö”, Christian Kindblad

Christian Kindblad, född och uppvuxen i Malmö, har samlat vykort, fotografier och litteratur om Malmö under hela sitt liv. Han är skribent med artiklar i en rad böcker om Malmö och Falsterbonäset. Christian Kindblad anlitas ofta som uppskattad föredragshållare och guide runtom i staden av både företag, fören­ingar och privatpersoner.

2021, 22:e april – ”Lundensare”, Fredrik Tersmeden

Fredrik Tersmeden är arkivarie vid Universitetsarkivet vid Lunds universitet och har tidigare varit chef för Akademiska Föreningens Arkiv & Studentmuseum. Genom åren har han snubblat över, letat fram och samlat på sig mängder av information om bortglömda människoöden i arkivens gömmer. Ett antal av dessa historier om föga kända men nog så intressanta män och kvinnor med koppling till Lunds universitet har han samlat i boken ”Lundensare – Universitetsöden under fyra århundraden” (Historiska Media 2018). I sitt föredrag beskriver han hur boken kommit till och presenterar glimtar av de olika personporträtten – samt försöker ge en bild av tjusningen med arkivforskning! 

2021, 31:e mars – Årsmöte + Lennart Magnusson

Sedvanliga årsmötesförhandlingar följt av föredrag av Lennart Magnusson.

Lennart Magnusson, känd för de flesta inom Malmö Släktforskarförening, berättar om sin släktforskning. Hur den började i mitten av 1990 talet fram till idag. Vad hittar man som lyfter historien och vilka stötestenar åker man på. Okänd fader och barn som inte finns i någon födelsebok är nog kända fenomen för de flesta. Kan DNA hjälpa till att lösa dessa frågor? Lennart berättar om hur han använder släktforskningsprogrammet Disgen och visar exempel på lösningar.

2021, 18:e februari – Mikael Hoffsten

”Adeln – Från Natt och Dag till Nu”

Under sjuhundra år dominerades Sverige jämte kungamakten av adeln. Adeln hade länge monopol på de högre politiska och militära tjänsterna. Ibland styrde adelsmän till och med Sverige, som Riksföreståndare eller i en förmyndarregering. Idag är adeln inte längre en politisk kraft, men genom Riddarhuset vårdar man sin historia och sina traditioner. 

Mikael Hoffsten kommer att berättar om adelns historia och varvar det med berättelser kring kända och/eller intressanta adelsmän/adelsätter.

Fotograf/bildkälla: Sveriges Släktforskarförbund

2021, 21:e januari, ”Fråga mentorn”

Traditionsenligt börjar vi med ”Fråga mentorn”. Niklas Hertzman svarar på frågor från medlemmarna

Nu kommer ännu ett tillfälle att fråga vår mentor kluriga, roliga och svåra frågor. Maila dina frågor i förväg till Niklas eller ta med dem till Zoom-mötet. Mail till niklas.hertzman@msff.se

2020, 15:e december kl 19 (tisdag) – Anette Sarnäs

Anette Sarnäs berättarom boken ”Rapporterad saknad – om de allierade flygarna i Malmö 1944-45”. Anette kommer även att berätta om hur hon gjorde sin forskning.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Anette-Sarnas-811x1024.jpg

2020, 21:e november kl 11 (lördag) – Set Mattsson

Set Mattsson har en bakgrund som sjuksköterska och journalist. 2012 debuterade han som författare med den historiska deckaren ”Ondskans pris”. Sedan dess har det blivit ytterligare fyra romaner som utspelar sig i 40- och 50-talets Malmö med kriminalpolis Douglas Palm i huvudrollen. Den senaste heter ”Ett hemligt liv” och kom ut 2018. Han har också skrivit en thriller om de danska judarnas flykt till Sverige 1943, ”Så länge min bror andas”, som publicerades 2016. I sitt fördrag berättar han om de verkliga händelser som ligger till grund för romanerna och varför han tycker att det är viktigt att skriva historiska romaner samt vilken research som ligger bakom dem.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Set-Mattsson.jpg

2020, 17:e oktober kl 11 (lördag) – Lennart Palm

Lennart Palm är tillbaka med Gravar del 2. Det är «nya» personer, «nya» gravvalv, kistor och roliga episoder men även lite från Gravar del 1.

Lennart kommer att prata om Margareta Huitfeldt, som skänkte sin stora förmögenhet till en stiftelse i Göteborg och denna stiftelse finns fortfarande kvar. Margareta, som var född i Norge, hade ett kusinbarn som slogs för danskarna mot Sverige. Han är känd från ett stort sjöslag i Köge Bukt och har ett torg uppkallat efter sig i Köpenhamn. Det blir även om en annan sjöman, nämligen kaparen Lars Gathenhielm. Lennart berättar också om Lorentz Kristoffer Stobée, född i Lund, landshövding i Göteborg och man skulle kunna göra en äventyrsfilm om hans flykt från rysk fångenskap hem till Sverige. Fullständigt otroligt vad denne man råkade ut för. Det blir också en hel del om ätten Rosenhane. Lennart kommer även att visa en del bilder på gravar.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Lennart-Palm.jpg

2020, 17:e september kl 19 (torsdag) – Fråga Mentorn

Nu kommer ett nytt tillfälle att fråga vår mentor om kluriga, roliga och svåra frågor. Maila dina frågor i förväg till Niklas eller ta med dem till Zoom-mötet. Mail till niklas.hertzman@msff.se

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Niklas-Hertzman-1.jpg

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial